Jag vet inte vad det är med mig. Jag kan inte sluta att tänka på godis. Det är självklart mycket bättre än tidigare (hade det inte varit det hade jag redan varit i affären och handlat en massa skit vid det här laget), men jag vill att det försvinner helt. Eller nästan i alla fall. Jag till och med drömmer om lösgodis. Jag undrar vad jag gör för fel? Jag måste få i mig mer kolhydrater än vad jag tror eller något. Idag har jag inte ätit några bär eftersom det kändes som om jag behövde skära ner lite på det.
Jag ser precis lika tragisk ut som jag känner mig.Jag hade blivit glad om David åkte och köpte en glassmaskin så att vi kan göra LCHF-glass (samtidigt som jag ser faror med en glassmaskin, särskilt om man någon gång i framtiden går tillbaka till mer "normal" kost). Ja, hörrni. Livet är inte lätt. Inte ens med vegetarisk LCHF.
/Hannah (trött och sötsugen)
Åh, vad jag avundas människor som kan njuta av ett par godisbitar och sedan tycka att det räcker. You don't know how lucky you are!
/Hannah (trött och sötsugen)
Ge inte upp, du är ju superduktig!
SvaraRaderaHaha, tack! :)
SvaraRaderahåller med vegomamman, jag är imponerad av din prestation :) ge inte upp!
SvaraRaderaoch jag har kämpat med sockerberoende, inget jag vill erkänna, men det är ett beroende. vill också vara den som kan äta ett par bitar och sen vara nöjd men det funkar inte så. för mig är det lite "allt eller inget". jag försöker så gott jag kan men är inte ens 10ggr så duktig som du. så kämpa på! ;)
Det är precis så för mig också, allt eller inget. Det är nog därför jag har klarat mig utan godis ett tag nu. Jag har inte ätit något godis alls (och nu äter jag ju knappt några kolhydrater, vilka verkligen triggar sötsuget. trots detta kan jag fortfarande inte sluta tänka på godis helt. jag är godisstörd helt enkelt! :P).
SvaraRadera